lördag 4 augusti 2012

Att leva med sig själv



Livet är verkligen en inspirerande resa där jag själv är både kartläsare och förare. Det är så lätt att skylla på omständigheter, eller andra människor om något inte blir som man tänkt sig. Men om jag tar ett högre ansvar, kommer allt att veckla ut sig på ett nytt sätt.
Vad låter jag mina sinnen släppa in, och hur bearbetar jag det jag varseblir? Kanske tycker du att det mesta är automatiska processer, men kom ihåg att dessa processer bottnar i det som finns i ditt minne/sinne! Jag kommer att tänka och uppleva utifrån vad jag lagrat i form av erfarenheter, tankebanor och upplevelser.

Den värld vi lever i manar oss att ständigt förändra. Våra kroppar, hem, trädgårdar och relationer. Vi ska resa och uppleva, och inte minst köpa! Dyra krämer ger rynkfri hy (säger Jane Fonda), och alla kan bli smala  och lyckliga av Viktväktarna, och starka av Vita Pro.
Och det köps, men inte blir någon lyckligare av det.

Vad det egentligen handlar om är hur vi använder våra sinnen! Hur ser jag på mig själv och det som omger mig? Ser jag ett fint och väderbitet ansikte, eller att antal rynkor? Ser jag ogräs i trädgården eller de vackra växterna.
Hur jag väljer att se avgör hur jag mår, men också vad jag gör. I min trädgård skulle jag kunna lägga ner varenda ledig timma på att rensa ogräs. Men skulle livet vara så härligt då? Nu rycker jag bort lite för att det är kul att städa lite ibland. Övrigt får vara kvar som en kuliss till det vackra. Dessutom hjälper det till att behålla fukt, dra upp näringsämnen, och blir till sist till gröngödning.

Jag skulle också kunna tillbringa timmar varje dag i ett svettigt gym. Träna för att få en vackrare kropp att visa för andra. Men så vill jag inte prioritera! Jag tar gärna en promenad för att uppleva luften, dofterna, årstiderna och samtidigt ge min kropp lite spelrum att utvecklas. Det är sådant jag vill ha i mitt sinne.
För om jag rensar ogräs eller tränar på gym kommer jag aldrig att bli riktigt nöjd och lycklig. Mina sinnen skulle då vara inställda på att skapa en viss typ av perfektion. Och eftersom det aldrig går att nå skulle jag förmodligen få mer bekymmer. För alltid har något litet ogräs dykt upp, och alltid finns någon liten del av kroppen som kan bli mer muskulös.

Det vore skönt om fler människor ville leva i harmoni med sig själva och sin omgivning. Att se alla förtjänster och njuta av att få finnas här och nu.
Så när du nästa gång tittar ut och ser att det regnar, ställ då in dig på att försöka hitta något vackert. För snabbt förvandlas då ditt humör, och småningom blir du en livsnjutare!