Elden sprakar, och Oskar tittar förstrött ut över byn. Obekymrad lever han i nuet, med en självklar känsla av att vi ska skapa en bra värld för honom att växa upp i.Han litar på oss utan att vi behöver prata om det. Men om han var lite större, så skulle frågorna komma. Och om jag beskrev hur läget ser ut, och vad tillväxtsamhället kräver, skulle han fortsätta lita på vår förmåga då?
Om vi tittar lite på hur det ekonomiska systemet är uppbyggt, så upptäcker vi direkt en enkel och kristallklar koppling. De som har de största bankontona är de som tär mest på jordens resurser. Antingen genom företag som prånglar ut ett överflöd av onödiga prylar, eller börsspekulanter som bara vill ha mer, och struntar i konsekvenserna. Vad som helst verkar vara tillåtet då kapitalet ska fortsätta att fylla sina omättliga munnar.
Vi andra är drönare som ska se till att hålla deras plånböcker (siffror i datorerna) feta. Och genom att bestämma på vilken nivå vår standard ska ligga (för att vi ska fortsätta slava), har de oss under fullständig kontroll. Frihet och oberoende är verkligen inte ett alternativ!
Jämförelsen med ett bisamhälle är både slående och absolut felaktig. Visserligen är den en drottning som "styr"bisamhället. Hennes uppgift är att producera fler "arbetare". Syftet är att samhället ska reproduceras, genom att så många som möjligt samlar in resurser. Men här slutar likheterna! För bisamhället är faktiskt alla lika viktiga. Alla jobbar stenhårt för det gemensamma syftet. Ingen har mer än någon annan. Om du nu tror att drottningen har privilegier så tror du fel. Hon arbetar minst lika hårt som alla andra. Och efter cirka tre år byts hon ut då hon inte längre kan prestera som tidigare.
I människans värld ser det annorlunda ut som du vet. Här är rangordningen upprättad efter våra bankkonton. Och så länge siffrorna är höga byts du inte ut, oavsett om du presterar för allas bästa eller bara roffar åt dig.
Det som är spännande nu är det ekonomiska osäkerhet som håller på att spridas i världen. USA, Grekland, Italien är förmodligen bara början. Ett inhumant och tärande system håller på att krackelera. Rädslan för vad det ska leda till är betydligt större hos de som har mycket. Många av oss andra ser en kollaps som en ny möjlighet.
Eller vad tror du händer om vi en dag vaknar och alla konton är nollställda? Det finns inga siffror där, varken + eller -. Skulle vi då sitta och vänta på att de som tidigare hade kontrollen över samhällsbyggandet skulle agera. Är vi så inlärda i passivitet att vi bara skulle vänta på att "någon skulle göra nåt"?
Ja, du får själv besvara den frågan. Hoppas du funderar en liten stund innan du bestämmer dig för svaret.
Ha en fri och lycklig dag!
