torsdag 31 december 2009

Ett nytt gott år

Hej vänner! Här sitter jag och småeldar i spisen och myser. Jag mår finemangs och ser fram emot det nya året som står för dörren.
Jag har suttit och tittat på tidningarnas sammanfattning av det år som passerat. En sak som är tämligen uppenbar är att det är helt ute att blogga nu. Så skönt!! Då kan jag vara en av dem som upprätthåller tanken på att berätta för varandra som viktig. Jag tror på det mångordiga om det bara finns innehåll.
Oskar, som nu är 1,5 år älskar böcker. Han väljer omsorgsfullt i sin bokrad, tar med någon han just då vill försvinna i en stund, backar in mot någons knä, slår sig ner och vill dela upplevelsen. Helt grymt!! Leve ordet!

Inför det nya året har mina tankar dragits allmer mot hur vi tillsammans kan skapa en värld i fred och harmoni. Där människor kan utveckla sitt medvetande och leva i glädje. Jag vet att det kan tyckas som en gigantisk uppgift, men jag har blivit allt säkrare på att det är den tanken som är problemet. Tänk hur få det egentligen är som vill ha krig. Vi, det stora flertalet önskar givetvis det motsatta. Skulle det då vara omöjligt att nå?
Vi lever i en illusion om vad som är möjligt och omöjligt. Det här kan vi förändra på en sekund. Om vi börjar se en ny värld som något enkelt att komma till, så är det givetvis det som kommer att bli.
Materialismen håller våra tankar vid att vi skulle bli olyckliga utan frihet att konsumera obegränsat. Innerst inne vet vi alla att det beror på att vissa människor ser högar av pengar som den sanna lyckan.
I går kväll satt jag hemma hos Pontus och Anna. Oskar hade just somnat, Anna jobbade och Larsan och Pontus försökte få igång vattnet som frusit. Där jag satt tittade jag på en tavla de har på väggen. En indianhövding tittar med skarp blick framåt, och texten under lyder (fritt ur minnet): när det sista trädet huggits ner, den sista fisken fångats, så kommer vi att inse att pengar inte går att äta.

Från miljökonventet i Köpenhamn kom inte några positiva resultat. När jag hörde detta blev jag förbannat. Vilka tror dom att dom är egentligen? Vilken rätt har dom att bestämma över allas vår jord? Vi behöver verkligen inte acceptera det här. Vad är det som håller oss tillbaka? Det är kanske samma fenomen som tillåter krig att fortgå, nämligen en ständig chockvåg av budskap som skapar rädsla hos oss. Tänk om vi låter terrorister ta över. Hur blir då våra liv? Men egentligen vet vi att det aldrig kommer att hända om vi inte vill det. Det är "vi" som är soldaterna, och det är våra resurser som används.
Eller; om vi inte får konsumera fritt och köpa varje dag kommer vi att bli olyckliga och leva i misär. Rädsla, skräck!! Vem vi ha ett liv i torftighet och utan bekvämligheter? Men sanningen är den att vi alla kan ha bekväma liv om vi inte överdriver materialismen.
Jag såg på nyheterna att Indien är den tredje snabbast växande ekonomin i världen. Hoppsan! Här kommer en himla massa folk som vill ha minst två bilar per familj, kylskåp, aircondition m.m. Och självklar ska de väl ha samma som oss här!
Det är väl ingen orimlig gissning att det enda vägen som kommer att leda oss till torftighet och misär är det vi nu följer. Och förmodligen kommer det att gå snabbt utför.

Vad vill jag då säga med allt det här? Jo, låt oss sluta vara rädda att förlora på att ändra synsätt. Jag vill att vi bestämmer oss för att 2010 ska bli det år då det vände. Det var det året vi bestämde oss för att inte acceptera alla dumheter från kapitalister, politiker och andra rädda statsmän. Lår 2010 bli det är då vårt medvetande utvidgas och vi tar tillbaka det gemensamma ansvaret för nuet och framtiden. Och låt oss göra det på det enkla sättet. Genom att tänka och tala fred, kärlek och framtid.

Skicka denna vackra nyårsafton en fredshälsning till någon vän. Kanske kan du skriva i din blogg, twitter eller facebook. Nu äntligen samlar vi oss för att i värme överta bestämmandet över våra liv.

Lycka och glädje i nyårsnatten!!