Känner att jag börjar med att förhålla mig till våren! När himlen ändrar karaktär och jag kan sova med öppet fönster, då infinner sig mina vårkänslor. Så har det varit i en vecka nu!
På våra promenader har vi stött på stora renhjordar som letat mat på lägdorna. En härlig känsla att dessa vackra djur fortfarande kan röra sig någorlunda fritt.
Igår när jag satt i solen med en kopp kaffe hörde jag "lappen" se till sina djur. Jojk och stötar av läten ljöd förtrollande i luften.
Så var det då det här med hur arbetsmarknaden nu uppvisar oroväckande tendenser. Efter att det de senaste åren satsats en hel del på att människor ska må bra på sina arbeten börjar nu detta vända. Allt fler artiklar berättar om hur ledarskapet har en tillbakagång mot det gamla auktoritära synsättet.
Det humanistiska verkar nu, i en snabb takt, bytas mot att se människan som en maskin igen. Gör det du ska och håll käften!
Flera av mina närstående vänner och bekanta vittnar om samma sak. Brott mot arbetsmiljölagen, inte minst gällande organisation och de psykosociala delarna. En bekant har just blivit utlöst från arbetsplatsen med dryga miljonen i skadestånd. Hans "brott" var att han som skyddsombud inte tillät farliga situationer.
Samtidigt fylls luften av en önskan av att människor ska orka jobba längre, att färre ska bli sjuka (trots att detta verkar öka nu) och att effektiviteten ska bli bättre.
Om man tittar på vad ledarskapsforskningen säger, och hur de framgångsrika företagen arbetar med ledarskap visar sig en rakt motsatt bild av vad som krävs för att uppnå långsiktig hållbarhet. Två av de viktigaste ledorden är helhetssyn och empati.
Med helhetssyn menas att man inte kan se den anställde som en enskild del (maskin) när den befinner sig på arbetet. Hela människans situation måste tas tillvara för att skapa resiliens (motståndskraft). Det kan innebära att om någon har det besvärligt privat en period, så kan ett bra förhållningssätt på arbetsplatsen motverka att människan dippar. Om arbetet erbjuder utveckling så stärks individen och får ett andningshål när den finns där, samtidigt som ett friskt engagemang i meningsfulla arbetsuppgifter ger en paus från problem.
Rekrytering av chefer är också ett område som nu utreds all intensivare. Förmodligen kommer detta att se helt annorlunda ut ganska snart. Mycket pekar på att de viktigaste egenskaperna kommer att bli empati, alltså inlevelseförmåga, viljan att tjäna andra och att försöka förstå utanför sina egna inprogrammerade antaganden.
Det här är ett spännande område som intresserar mig mycket. Jag läser allt jag kommer över och vill gärna skapa något forum eller företag för att bidra i denna kreativa och framtidsinriktade utveckling.
Tänk dig själv om det fanns en stad som var känd för sina arbetsplatser. Där människor trivdes och ville arbeta eftersom det gav så mycket. Grunden där skulle antagligen vara chefer som varje dag ställde frågan "vad kan jag göra för dig" till de anställda. Att som ledare förstå hur man kan stötta den anställde till stordåd skulle förändra allt! Och jag skulle tro att många skulle vilja bo i en stad där man satsat på detta!
Jag läste nyss en undersökning som tagit fram vad unga tycker är viktigast i sin personliga framtid. Man kan ju tro att svaren skulle handla om att resa runt i världen. Men svaren handlade om arbete och trygghet. När det gällde arbeten ville få bli chefer eller satsa på att tjäna mycket pengar. Istället svarade man att arbetet måste ge personlig utveckling! Intressant va!
En annan tendens som ökar är ifrågasättandet av livstids lönearbete. Även här kommer antagligen förändringar att ske. Beskattning av produktionen istället för av arbetade timmar, fler som delar på de arbeten som finns kan vara några bilder från en ganska snar framtid.
Just nu står mycket och väger i samhället. Politik som endast pratar om tillväxt, klimatförändringar, människor som känner sig fångade, ja visst står vi inför förändringar.
