torsdag 31 december 2009

Ett nytt gott år

Hej vänner! Här sitter jag och småeldar i spisen och myser. Jag mår finemangs och ser fram emot det nya året som står för dörren.
Jag har suttit och tittat på tidningarnas sammanfattning av det år som passerat. En sak som är tämligen uppenbar är att det är helt ute att blogga nu. Så skönt!! Då kan jag vara en av dem som upprätthåller tanken på att berätta för varandra som viktig. Jag tror på det mångordiga om det bara finns innehåll.
Oskar, som nu är 1,5 år älskar böcker. Han väljer omsorgsfullt i sin bokrad, tar med någon han just då vill försvinna i en stund, backar in mot någons knä, slår sig ner och vill dela upplevelsen. Helt grymt!! Leve ordet!

Inför det nya året har mina tankar dragits allmer mot hur vi tillsammans kan skapa en värld i fred och harmoni. Där människor kan utveckla sitt medvetande och leva i glädje. Jag vet att det kan tyckas som en gigantisk uppgift, men jag har blivit allt säkrare på att det är den tanken som är problemet. Tänk hur få det egentligen är som vill ha krig. Vi, det stora flertalet önskar givetvis det motsatta. Skulle det då vara omöjligt att nå?
Vi lever i en illusion om vad som är möjligt och omöjligt. Det här kan vi förändra på en sekund. Om vi börjar se en ny värld som något enkelt att komma till, så är det givetvis det som kommer att bli.
Materialismen håller våra tankar vid att vi skulle bli olyckliga utan frihet att konsumera obegränsat. Innerst inne vet vi alla att det beror på att vissa människor ser högar av pengar som den sanna lyckan.
I går kväll satt jag hemma hos Pontus och Anna. Oskar hade just somnat, Anna jobbade och Larsan och Pontus försökte få igång vattnet som frusit. Där jag satt tittade jag på en tavla de har på väggen. En indianhövding tittar med skarp blick framåt, och texten under lyder (fritt ur minnet): när det sista trädet huggits ner, den sista fisken fångats, så kommer vi att inse att pengar inte går att äta.

Från miljökonventet i Köpenhamn kom inte några positiva resultat. När jag hörde detta blev jag förbannat. Vilka tror dom att dom är egentligen? Vilken rätt har dom att bestämma över allas vår jord? Vi behöver verkligen inte acceptera det här. Vad är det som håller oss tillbaka? Det är kanske samma fenomen som tillåter krig att fortgå, nämligen en ständig chockvåg av budskap som skapar rädsla hos oss. Tänk om vi låter terrorister ta över. Hur blir då våra liv? Men egentligen vet vi att det aldrig kommer att hända om vi inte vill det. Det är "vi" som är soldaterna, och det är våra resurser som används.
Eller; om vi inte får konsumera fritt och köpa varje dag kommer vi att bli olyckliga och leva i misär. Rädsla, skräck!! Vem vi ha ett liv i torftighet och utan bekvämligheter? Men sanningen är den att vi alla kan ha bekväma liv om vi inte överdriver materialismen.
Jag såg på nyheterna att Indien är den tredje snabbast växande ekonomin i världen. Hoppsan! Här kommer en himla massa folk som vill ha minst två bilar per familj, kylskåp, aircondition m.m. Och självklar ska de väl ha samma som oss här!
Det är väl ingen orimlig gissning att det enda vägen som kommer att leda oss till torftighet och misär är det vi nu följer. Och förmodligen kommer det att gå snabbt utför.

Vad vill jag då säga med allt det här? Jo, låt oss sluta vara rädda att förlora på att ändra synsätt. Jag vill att vi bestämmer oss för att 2010 ska bli det år då det vände. Det var det året vi bestämde oss för att inte acceptera alla dumheter från kapitalister, politiker och andra rädda statsmän. Lår 2010 bli det är då vårt medvetande utvidgas och vi tar tillbaka det gemensamma ansvaret för nuet och framtiden. Och låt oss göra det på det enkla sättet. Genom att tänka och tala fred, kärlek och framtid.

Skicka denna vackra nyårsafton en fredshälsning till någon vän. Kanske kan du skriva i din blogg, twitter eller facebook. Nu äntligen samlar vi oss för att i värme överta bestämmandet över våra liv.

Lycka och glädje i nyårsnatten!!

4 kommentarer:

PiLi sa...

Tack Ann!

Läser ditt inlägg och håller fullständigt med i allt du säger..
Det är bara vi själva som kan förändra synsättet på livskvalité och vad vi lämnar efter oss till kommande generationer.
Att sitta tysta och inte göra ett skvatt, mer än beklaga oss.. leder ju ingenstans, men tillsammans kan vi protestera mot hur samhället ser ut idag och var och en kan dra sitt strå till stacken, genom att börja höja blicken inför kommande konsekvenser och sedan höja rösten!
Jag skäms över hur vi behandlar vår jord och de svagare människorna, bl a våra pensionärer.. som faktiskt har byggt upp, det vår generation har fått "skörda" och definitivt inte varit speciellt rädda om!
Jag har sedan barnsben, faschinerats av indianerna och deras kultur och levnadssätt.. och som sagt.. pengar går inte att äta!

Jag tror också att det händer saker nästa år och att det är dags att verkligen gå in oss själva och känna efter hur vi vill att världen ska se ut............

Jag önskar dig och dina kära, ett Gott Nytt 2010, med massa kärlek och gemensamma upplevelser och förhoppning om att ett spännande år i förändringens tecken!!!

Varma kramar från mig..:)

livsstigen sa...

Tack Lisen! Men visst känns det underbart att det faktiskt är vi som bestämmer! Det enda vi behöver göra är att tänka det och visa det.

Ha en mysig nyårsafton under fullmånen!!

Ingela sa...

Tack för ditt vackra och mycket sanna inlägg, tack för din hälsning på min sida, tack för att du sprider kunskap och inspiration, och tack för att du finns!

Må starten på det nya året ge dig glädje, kärlek och inspiration till att fortsätta utvecklas och hjälpa andra människor att utvecklas!

Kram och kärlek
ingela

livsstigen sa...

Tack min vän! Du vet att jag känner att du är en stor andlig inspiratös. Låt oss hjälpas åt att återbörda människans hopp!!
Kramar!