Medborgarlön del 2

Sedan igår har jag fått ett antal meddelanden som uppmuntrar mig att fortsätta tala om medborgarlön. Jag är mycket glad över att det finns en så stark förändringslust hos många. Den stora tröskeln när jag tidigare debatterat ämnet, har varit människors rädsla för att släppa lite av det materiella. Nu känns det som att allt fler inser att de lurats in i en illusion av att det inte finns någon möjlighet att förändra. Längtan efter något annat håller på att spira. Drömmar om frihet, samarbete och livslust.

Och du kan vara alldeles säker på att det helt och hållet är vi som avgör hur vårt samhälle ska se ut. Om en växande massa vill hitta ett annat sätt att leva så är det detta som kommer att ske!

Hur skulle då en medborgarlön se ut? Ja, det kan givetvis inte jag svara på. Men jag vet att väldigt mycket pengar är låsta i system som idag degraderar oss till undersåtar. Socialbidrag, sjukpenning, pension, föräldrapenning, bostadsbidrag, a-kassa och EU-bidrag är några exempel. Alla dessa kontrollsystem innehåller massor med pengar. Både det som delas ut och i kostnad för förvaltningen. Dessutom finns det ministrar och tjänstemän som har höga löner för att detaljreglera utflödet.

Många av de utbetalningar som görs ur systemen, har sina grundorsaker i systemet självt. Om man skapar en medborgare som man med stor övertydlighet omyndigförklarar, kan man inte heller räkna med annat än beroendebeteenden.

I mitt arbete som folkbildare har jag under 20 års tid mött briljanta, kreativa, nyskapande och egentligen mer än självförsörjande människor, som varit olyckliga. De har saknat självkänsla och hopp, vilket gjort att samhället förlorat enorma förmågor. Och den största anledningen i de allra flesta fallen har varit systemens nedbrytande figur. Många har haft oturen att födas in i komplicerade familjeförhållanden, eller kanske inte hittat arbete. Systemet har då slukat dem, och med en belåten rap kastat ut resterna av det som en gång var en människa med oanade möjligheter.

Och vi tittar på och tänker - puuu, tur att jag är på rätt sidan, men vad händer om.....

Även det är en del av kontrollerandet. Ingen går riktigt säker!

Att införa ett nytt sätt att se på fördelning, arbete, kapital och livskvalité skulle också kunna innebära första steget in i en kommunicerande demokrati. Ett brett folkligt samtal om frågan skulle förmodligen leda till att många nya vägar till en frisk folkrörelsedemokrati skulle visa sig. För mig är det nämligen självklart att representanter utsedda i den typ av val som idag gäller, aldrig kan bära en ny lösning.

Så slutar jag denna vackra kväll!