tisdag 18 maj 2010

Kan det bli vackrare?

Så plötsligt fick jag en möjlighet att i sakta mak njuta av att se sommaren komma! Förra veckan lämnade jag mitt arbete som jobbcoach. Det fanns inte längre tillräckligt mycket att göra för mig och två av mina kollegor. Riktigt bra på många sätt. Först för att jag får leva med tiden. Att gå upp i ottan och ta vara på morgonens snälla solljus. Titta hur grönskan tar mer kraft för var dag, laga maten utomhus och samtala utan bitankar på det som måste hinnas med.
Men också för att min arbetsfrihet beror på att det vänder på arbetsmarknaden. Färre varsel läggs och fler får arbete.

Det har varit en intressant tid det här senaste året. Jag hade ju inte jobbat i det privata näringslivet på länge, men har nu fått uppleva vad detta verkligen innebär. Jag måste erkänna att jag emellanåt slitits mellan glädje över att göra ett riktigt bra och meningsfullt jobb, och känslan av att pengarna verkligen varit det viktigaste för organisationen. Ja, jag vet att det är så det är. Ytterst få skulle väl starta ett företag bara för att vara snälla. Men, det har fått mig att fundera lite på vart gränsen går mellan samhällsnytta och girighet. Kanske borde det gå att kombinera ett renare etiskt tänkande med att leva på idén.

Men just nu så mår jag alltså så underbart bra. Min första lediga dag hittade jag en annons på ett jobb jag verkligen skulle vilja ha. Känslan är att det kommer att gå bra. Vi får väl se. Igår ringde de från ett företag här i stan och ville ha min CV. Kände hur jag hickade till. Vill de att jag ska börja jobba omgående?
Just nu lägger jag bara allt i arkivet och det som sker blir nog bra. Här och nu funderar jag mer över vart hängmattan passar bäst och vilka shorts som är rena ;)

Ibland infinner sig en känsla av inre renhet. Inte då heligt utan tomt och öppet. Det som förvånat mig lite är att de senaste veckornas utveckling har gjort att jag känner mig mediterad om du förstår vad jag menar. När man mediterar flitigt under en period uppnår man en känsla av lugn och nyfikenhet utan att styra förväntningarna. Precis så känner jag mig. Vad som helst kan hända och det som sker kommer att vara bra. Det gör att jag lugnt kan ägna mig åt nuet.

Nu översvämmas vackra Sverige av fantastiska doft, syn och ljudintryck att bara ta vara på. Jag önskar verkligen att även du min vän är i ett läge där du kan njuta av allt.

3 kommentarer:

Stefan sa...

Ann is back :-) Kul att Du förmedlar Dina tankar om att evolutionen pågår för fullt och att vi alla är en del av den och det innebär att det krävs ingen ansträngning att bara följa med. Det är när vi ska styra som vi måste ta till girigheten för att fullfölja det samhälleliga arvet som i sig är en värld för sig.
Bamse kram och njut för fulla muggar.
Stefan

livsstigen sa...

Jag njuter gärna och mycket just nu. Livet är skönt!!!
Kramar

PiLi sa...

Näääeee... en gammal härlig träeka och vatten!!!
Får härliga barndomsminnen när det var dax att lägga i båten...
Skrapa, fernissa och sedan glädjen när den kom ner i sjön och första rodd-turen för året, med första försöket att meta... Blev oftast inget p g a kylan, men vad gjorde väl det...:)
Bara känslan, lukten och kluckandet av vattnet, var värt ALLT!!
Kul att du bloggar igen...:)
Kram!