Värld i förändring

Vårljuset sprider kristallglans över de nakna träden. Fåglarna har återupptagit sin sång, och det ligger en förväntan i luften. En dröm om återkomst och sköna tider.

Vintern har varit riktigt härlig. Så där som jag minns från när jag var liten. Snön har lagt sig i rejäla drivor, och kylan ger ansiktetsfärg av livskraft efter promenaderna.

Det är härligt att efter en kall utestund värma sig vid den sprakande elden, men kaffe eller choklad i muggen. Jag blir i alla fall lycklig.

Men förändringen sträcker sig långt bortom ljusets årliga återkomst. I världen tar nu människor äntligen tillbaka bestämmandet över sina länder. Jag älskar scenen från Egypten, då demonstrationerna avslutats och första segern kommit. Såg ni människorna som städade gator och torg, och som till media berättade att: "nu vill vi hjälpa till att hålla fint i vårt land." Vilken innerlig och sann inställning! Individuellt och kollektiv ansvar för jorden!!

Jag följer med tårar i ögonen kampen som sprider sig. Är det nu den stora förändringen har inletts? Är det här början på den globala fredens och kärlekens tid? Visst kommer det att kosta att fördriva tyrannerna. Men alla kan nog se belöningen hägra i dammet.

Jag tänker att nu kanske vi snart får se de stora religionernas makt avta. Människors uppvaknande leder mot att likheter blir större än skillnader. För vem kan säga att bibeln är bättre än koranen? Eller berättelsen om Jesus mer kärleksfull än berättelse om Mohammed? Kanske kommer strax människor från olika trosriktningar att studera varandras religioner och säga:" men, även de andra har ju kärlek som grund i budskapen." Och vad kommer att hända då? Det är en spännande tid att leva i!

Nog tycker jag mig se ett uppvaknande ur drömmen om att jorden är gigantisk, en plats där man kan göra vilka dumheter som helst utan bakslag.

I min lilla sfär försöker jag just nu få se vackra Saturnus med dess ringar. Nätterna har hittills varit för molniga, men den finns där och jag längtar. Mina stjärnkikare står i hallen med huvuden vända mot himlen. De ser ut att när som helst själva kunna marschera ut i kvällen. Och jag kommer definitivt att följa med!

Saturnus har nio gånger större diameter än jorden. Tänk tanken om du kunde stå där och titta mot jorden. I din kikare skulle du då se en av universums kanske vackraste planeter. Men, du skulle också överraskas av hur liten den är. Förmodligen skulle dina tankar röra sig omkring vad som pågår på dess yta. Att där finns mängder av människor som krigar och förstör, utan att inse att de bebor en snabbt framrusande satellit. Jag är övertygad om att en sådan upplevelse skulle förändra oss på djupet. Vi skulle med tacksamhet återvända och vårda och vörda vårt hem.

Tankar på att vi är olika värda, eller bör ha olika levnadsvillkor skulle antagligen vara helt utraderade. Äntligen skulle vi kunna leva i glädje och tacksamhet.

Och kanske är det delvis vad som håller på att hända nu, utan resan till Saturnus. Att vi håller på att purras ur den gamla drömmen för att gå in i en ny, vackrare och mer medkännande verklighet. Vi är ett ständigt ökande antal som önskar det i alla fall. Och det är väl den enda vägen mot målet. Att vi slutar ägna energi åt fel och brister, och istället går in för det vackra och goda.

Älska livet!