måndag 10 juni 2013

Odling i zon 5

Nu växer det så det knakar. Jag satte faktiskt ut småplantorna i början av maj, och hoppades på att det inte skulle komma någon frost. Jag har inte haft någon värme i växthuset, och nu har alla gurkor små frukter, och tomaterna knoppar. 
Det känns som om detta kommer att bli en odlingssommar klass 1! 

I växthuset har vi valt att odla i stora lådor. De har markkontakt i botten, vilket gör att det går att vattna mycket. Jag lägger på material från vår varmkompost, och känner mig lycklig att kunna återvinna.

Vid dammen har det också börjat spira. Givetvis är det långt kvar innan det är i sin fulla kraft, men det är på god väg. Nu är det vattna och njuta som gäller!

Gurkorna

Växthuset med en liten sittplats

Dammen. I bakgrunden vinterns ved och en gammal stege som ska hysa ett vildvin.

Jag har gjort en del installationer i trädgården. Och naturligtvis handlar det om återvunnet material. Några gamla balkongräcken bland annat. Just nu håller jag på att ställa i ordning där, så jag återkommer med bilder. Trädgårdslandet som jag frösatte för 1 vecka sedan är inte heller något att visa ännu. Men det kommer.

Den största lyckan man kan ha är att odla sin trädgård, plantera något nytt varje år, och känna hur man samspelar med naturen. Jag blir ledsen när jag ser hur människor rensar bort för att få kala ytor med bara gräs, eller bygger altaner över halva tomten. Nog är väl naturen menad för att växa och vara oss till glädje.

Det enkla är det vackra, och inte är det meningen att det ska vara exempelvis bar jord mellan växterna. Så är det ingenstans i naturen, om jorden inte är förgiftat. Om du kollar på dammen här ovanför, så är det ingen dammduk i botten. Några stenar har fått bilda ytskikt, men annars mättas jorden under och håller vattnet kvar. Där i lever nu bl.a. grodor. På kanterna har jag satt perenner. Emellan dem klipper jag bara ner (eller rycker av ) ogräset, så det bildar en grön matta mellan växterna. 

Så ser det ut just nu. Snart dags för jobb i stan, och en stunds andra intryck. Men jag kan alltid komma hem till min älskade trädgård och samskapa vidare.

Inga kommentarer: