Att hitta sig själv

Igår såg jag ett så härligt tv-program. Det handlade om en kvinna från England som åkte till Namibia. Där skulle hon leva tillsammans med Himbafolket. Tanken bakom resan var att hon skulle titta in i sitt ínre och förhoppningsvis hitta sig själv.

Hon blev imottagen på ett kärvänligt och välkomnande sätt. Kvinnorna kände på henne och tog henne med in i stammens hjärta. Hon arbetade tillsammans med de andra kvinnorna, hämtade ved och vatten, malde majs till mat och rödokra till kroppssmyckning.

Det som slog mig var att kvinnorna i stammen skrattade väldigt mycket. När de såg henne klädd i stamkläder skattade de högt och länge. Kvinnan kände sig förorättad och började gråta. När hon längre fram tog upp ämnet, sa kvinnorna att de skrattat för att de varit så glada att hon ville vara som dem.

Våra tolkningar av verkligheten leder oss nog inte alltid på rätt spår. I våra hjärnor skapar våra förutfattade meningar bilder av vad andra menar med sina signaler. Istället för att ta reda på om vår tolkning stämmer med vad som avsetts, väljer vi ofta att bli sårade, ledsna eller arga. Och så många felaktiga tolkningar vi förmodligen använt för att göda vårt omättliga ego.

Den engelska kvinnan var också utomordentligt irriterad över uppdelningen mellan kvinnors och mäns sysslor i byn. Man såg riktigt hur det slet på hennes kropp och själ att se att kvinnorna var, i hennes ögon, underordnade. Men på den korta stund man genom rutan lärde känna dessa vackra och självständiga kvinnor, så insåg man att de trivdes utmärkt med sina liv. Det syntes på deras glada, rynkfria ansikten. Och på deras sätt att röra sig. Men också deras ord sa detsamma.

Slutsatsen blir än en gång att vi nog blir utslitna invärtes på att försöka förändra andra runt oss. Vi vill rädda dem från ett elände de själva inte upplever. Och det vi bidrar med är att sprida vår konstiga syn på världen, så att de också åldras i förtid.

Det är hög tid att släppa taget och nöja sig med att dana sin egen person. Kanske kan vi ta en liten stund varje dag när vi tänker igenom dagen dessföre. Utifrån det kan vi dra slutsatser om saker vi kan ändra redan idag. Om jag exempelvis stressade i huvudet, fast jag satt lugnt i bilen, kan jag medvetet göra annorlunda idag. Och om min karaktär danas kommer människor runt mig att bli lyckligare. De får nämligen chansen, att utan min påtryckan, dana sina liv.

Vi borde "sitta och meta" mer.