Solljus

Jag älskar min nya boplats allt mer. På vardagsmorgnarna när jag stiger upp, strålar Venus över de frusna ängarna som en lyckobringare. Den gör mig glad och frimodig inför arbetsdagen.

På helgen sover jag lite längre. När jag då öppnar ögonen lyses huset upp av ett fantastiskt solljus. Allt lyfts fram av ett fantastiskt ljus som jag inte upplevt i något annat hus. Jag tassar omkring och bara njuter av hela mitt hjärta av lyckan att finnas här och nu.

Utanför väggen blommar fortfarande vår Kaprifol. Den sprider doftande minne av en sommar som just passerat, och som väntar på att få återvända.

Fåglarna har nu börjat gästa våra matningsställen. Vi bjuder på olika fröblandningar och som tack sjunger de för oss. Det är kul att se dem komma och ta för sig. Nu är det inte lika enkelt för dem att hitta föda på egen hand.

I veckan fick vi så in frys och kyl. Nu kan jag planera måltider igen. Jag älskar att lägga tid på att skapa bra mat. Igår kunde vi storhandla för första gången sedan vi flyttade hit. Nu har jag massor med basvaror att börja skapa ur. Strax ska jag sätta igång en bröddeg. Jag kommer att låta den stå och kalljäsa hela dagen. Om man ger degar tid får brödet fantastiska smaker och en härlig struktur.

Vi ska också få hem kött idag. Några gårdar bort håller grannarna en liten besättning (4-5) köttdjur. De är lyckliga och älskade djur. Nu hade det blivit dags att slakta, och vi hade då turen att få köpa rejält med fint kött. Så i eftermiddag kommer vi att packa in ett stort förråd av mycket bra mat. Givetvis har jag skaffat rötter av olika slag. Då kan jag elda i vedspisen och koka en rejäl kittel med välsmakande buljong av benen. Den reducerar jag rejält och fryser in. Sen är det bara att ta fram lite till soppor, grytor och såser.

Jag känner bara att jag måste säga något om Obama. Jag gratulerar honom av hela mitt hjärta till fredspriset! Jag har ju tidigare skrivit om hur jag upplever att världen fått en ny möjlighet sedan han blev president. Det står jag verkligen fast vid. Sedan kan olyckskorpar kraxa om de krig han ärvt av mindre humana och mer själviska tidigare "ledare". Fortfarande känner jag att han menar allvar med att använda sin möjlighet för jordens bästa. Givetvis är det många som ser sina förtjänstmöjligheter gå förlorade när man inte längre fokuserar så starkt på krig som börsfyllare. Många av dessa har starka kopplingar till kapitalismens maktelit. Det är klart att de vill svärta människors förtroende för Obamas avsikter. Hur ska de annars kunna fortsätta hålla oss i rädsla genom vapenskrammel? Jag kommer att helhjärtat stödja Obama så länge han håller den nu inslagna vägen. En väg mot fred och kärlek.

Och nu blir det bröd och kärlek!