Jag funderar lite över om fåglarna upplever livet som ett enda långt nu.
Mitt rum doftar av rökelse och två vackra, gula blockljus sprider en varm känsla omkring sig. När jag använder lågorna som fokus i meditationen kan jag se hur ljus består av långa strängar energi som inte verkar ha något slut. Världen är förunderlig och varje gång jag tillåter det kan jag se bortom det uppenbara. Allt som behövs är att jag släpper det vanliga sättet att förhålla mig.
Den här helgen har vi lagt allt arbete åt sidan och jag mår verkligen bra av att bara få vara. I går kväll invigde vi vårt nya badrum. Äntligen! Efter fyra månaders väntan och många långa veckor av kaos. I stearinljusens sken badade vi i vårt massagebadkar. Våra brutna och värkande kroppar, märkta av både fysisk och psykisk utmattning frossade i ljummet vatten och doftande badolja. Champagnen i våra glas och karets vatten höll en bubblande samstämd symfoni. Vi kände oss förtjänta av denna romantiska upplevelse. Och under kvällens tidiga timmar pratade vi om allt utom arbete och tvålade in oss i honungslent skum från lyxiga tvålar. Upplevelsen gav ett lugn som fortfarande sitter kvar. Vi har fått den oas vi önskade oss.
Allhelgonahelgen känns som ett litet avbräck varje höst. En lite längre helg som ger plats att skänka tankar till de som gått före oss. Ibland är det både stärkande och spännande att tänka på de släktingar och vänner som varit med och skapat våra liv. Att åka till gravarna och tända ljus skapar ett band till de egna rötterna. Även om platsen i sig inte längre innehåller mer av den människa som begravdes där, än alla andra platser på jorden, så finns det något stämningsfullt och vackert med att åka just dit. Men för alla vi inte kan hedra genom ett fysiskt besök på deras kropps sista viloplats, tänder vi ljus i trädgården.
En ljus helg i själ och hjärta!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar