Inre frid

I morse vaknade jag med intentionen att inte fatta några egna beslut. Jag ville uppleva vad som skulle hända om jag bara svarade an på det som kom till mig.

Så dagen började med en lugn stund i soffan, med tända ljus och min anteckningsbok. Ganska snart kände jag lust att göra fint i huset. Jag tog ut mattorna, bäddade rent i sängen, körde in ved och tvättade lite.

Nästa impuls var att ta en promenad. Solen lyste lågt över trädtopparna i den friska dagen. Min promenad tog mig inåt skogen. Vägen ringlade mellan frusna vattensamlingar och krasande månggrön mossa.

Snart var jag framme vid en liten träbro, som tog mig över en forsande, klar å. Den sandiga vägen fortsatte genom en fantastisk tallmo, där solen kastade genomskinligt ljus mellan de stolta, raka stammarna. Jag promenerade leende och tacksam. Bakom nästa krök kröp småtallarna närmare inpå vägen, och nu togs jag omhand av skyddande grönska.

Så kunde jag höra ett förföriskt sjungande från vatten. Där jag gick ökade ljudet i styrka, och nu såg jag så ännu en gammal träbro.

Vid brons vänstra del kastade sig ett litet vattenfall huvudstupa utför några klippor. Och på andra sidan hade några människor, med förkärlek för det vackra, byggt ett litet vindskydd med en eldstad. Här satt jag så en stund och lyssnade på ljuden, kände dofterna och upplevde harmonin.

På vägen tillbaka njöt jag av varje steg. Jag kände hur kroppen svarade när jag ändrade hastigheter och steglängder. Den trivdes!

Väl hemma åt jag några frukter och drack lite vatten, innan jag åkte in och veckohandlade. Där jag vandrade mellan hyllorna i matvarubutiken, kände jag ett outsägligt lugn. Nästan en känsla av att vara ensam där.

I den mörknande aftonen åkte jag hem. Och t.o.m. trafiken kändes harmonisk.

Från gårdagen fanns några goda raggmunkar väntande i kylskåpet. Medan de värmdes på den varma vedspisen, fick ett skummande bad fylla karet.

Mätt och nöjd kröp jag ner i det varma vattnet, sträckte ut mig och kände slöheten överta kroppen. Med blicken dimmig av förförisk inre stillhet, och med enbart små stearinljus tända i badrummet, tyckte jag mig se vintergatan i det frodiga, vita skummet. Mmmmmm!

Och här sitter jag nu. Ren och varm, i en flanellpyjamas och hemstickade strumpor och delar med mig av min dag.

Livsnjutning!