Längtan

Vi har fortfarande inte hunnit göra klart de, för mig, grundläggande insatserna som gör att vårt boende blir bra. Just nu längtar jag efter att få in en riktig kyl och frys. Måltiderna blir inte riktigt bra när det inte går att handla vettigt. Vår frys pajade ju, och kylen är allt annat än bra. Det innebär att vi handlar kortsiktigt och inte har någonstans att förvara mat på ett optimalt sätt. Jag längtar efter härliga grytor med bönor, bra kött och massor av rotsaker.

Mina vanor är att laga ordentliga portioner så att det alltid finns något bra i frysen.

Samtidigt gillar jag att leva utan det jag är van att ha. Det blir ett sådant otroligt lyft när man sedan får tillbaka det. Det är annars lätt att inte ens reflektera över glädjen i att ha det bra. Kanske är det en av anledningarna till att vi har så långt till att glädjas. Vi är helt enkelt för bortskämda.

Förra helgen fick jag upp min stjärnkikare. Jag har varit ute och spanat lite och förstått att stjärnhimlen är, om möjligt, ännu häftigare här. Vi bor ganska högt och kan följa stjärnbilderna galant. Jag ser fram emot att möta planeterna igen och glädjas över friska, mörka vinterkvällar med dramatiskt himlavalv. Det känns ursprungligt och sätter mig i kontakt med både mesopotaner och gamla sjöfarare. Många före oss har helt förlitat sig på himlakropparnas placering för att planera sina liv. Det är en grym känsla att på detta sätt komma i kontakt med dem.

Nu åker jag givetvis till nya ställen i mitt jobb. Nu heter orterna Arvidsjaur, Arjeplog, Norsjö, Jörn mm. Förtrollande vackra platser med häftig historia. När man kommit en bit in i landet står ortsnamnen på både svenska och samiska. Människorna har andra berättelser och en annan vana att se på sin framtid och sitt liv. Jag får lära mig så mycket hela tiden. Tänk vad det är intressant att leva!

Och imorgon åker jag till Arvidsjaur igen. Jag tar med mig fika och stannar till på någon vacker plats. Någon riktig kontorssittare blir jag nog aldrig.