Regn och rusk

Idag är det en härligt regnig dag. Mina frön och småplantor behövde vatten för att komma loss ordentligt. Och efter regn kommer sol.

Tänk att vi haft sommar även i maj!Bilden är tagen den 19/5 när det var +29 i skuggan. Och fortfarande har vi hela sommaren kvar! Ofattbart underbart!! Det ska bli spännande att se vad denna sommar kommer att göra för trädgården.

Igår gick Oskar och jag omkring och spanade på fjärilar. De hade samlats i kanten på åkern, där både smörblommor och midsommarblomster står i full prakt. Vi var omsusade av vackra svärmande tunnvingade varelser. Vilket härligt sätt att använda dagen. Tog också en promenad till hästhagarna runt om och hälsade på de vackra, stolta djuren. Jag stortrivs verkligen med tillvaron nu. Sen gör det inte saken sämre att två arbetsgivare hörde av sig. En av dem ska jag träffa nästa vecka. Det är verkligen många fler möjligheter som står till buds här jämfört med i Kramfors. Kommunen lever och pulserar och nya tag tas hela tiden för att kliva in i framtiden.

Idag kommer jag att använda mig av att det regnar. Först blir det en liten tur till affären i Kåge. Därefter kommer jag nog att baka lite, så att det bara är att plocka fram när vänner och bekanta dyker upp. Det är faktiskt skönare än jag trodde att bo så att grannarna ofta tittar förbi en kort stund. En titt på trädgården, en fika och något skönt samtal. Allt mer inser jag att vi verkligen levde isolerat förut. Och, som alla grannar här säger så har vi byns bästa läge. Uppifrån den lilla höjden vi bor på har vi utsikt över nästan hela byn. Men med skogen inpå knuten och tjärnens vatten glittrande mot köksfönstret, lever vi ändå mitt i naturen. Kan det bli bättre?

Bevattnande hälsningar!

Det spirar!

Jag älskar alla växter, vilda som planterade, som nu sprider glädje runt vårt torp! I förrgår satte jag ut tomatplantorna, citronen, apelsinen m.m. Lite orolig blev jag då i morse när Larsan meddelade att det var frost på bilrutan. Men, till min stora glädje hade allt klarat sig!!

Nu har jag tillbringat en god stund vid datorn. Har registrerat cv på Arbetsförmedlingens hemsida. Jag trodde aldrig att det skulle kännas så här roligt och spännande att söka nytt jobb. Jag tror verkligen att världens bästa jobb (för mig) kommer att söka upp mig. Känner det i hela anden. Det fanns en liten ruta jag kunde bocka i där på hemsidan. Det gällde hur jag ville ha förfrågningar. Jag valde varje dag i både telefon- och mailform. Så positivt och lustfyllt det här känns. Kan tänka mig att det delvis beror på att jag varit jobbcoach 1,5 år. Där har jag testat tesen att de som verkligen vill ha jobb också får det, och det stämmer verkligen. Jag hoppas att jag inte retar upp dig kära läsare, men att vilja ha jobb är inte motsatsen till att inte vilja ha ett, om du förstår hur jag menar. Som coach vet jag att det är negativt att säga att" jag kan jobba med vad som helst". Det måste finnas ett fokus och en vilja. Det är oftast viktigare än både utbildning och erfarenhet. Arbetsgivaren måste känna att du verkligen vill och att du kan erbjuda något. Tänk dig själv om du hade ett litet företag. Skulle du anställa någon som bara uttryckte att de kan jobba med vad som helst?

Att söka jobb har dock blivit lite mer komplicerat nu när det finns coacher. Det är lätt att ansökningshandlingar blir alltför proffsiga. Med det menar jag att personligheten försvinner ur ansökan. Att arbetsgivarna får in CV och brev som ser alltför "skapade" ut. Själv har jag valt att bryta mot det mesta nu när jag jobbsöker, men jag gör det givetvis på ett medvetet och genomtänkt sätt.

Annars så njuter jag av att vara ledig. Jag tar verkligen tillvara på varje dag utan att vara alltför krävande. Det räcker med att ladda om batterien genom att vara i nuet. En kopp kaffe på bron, en stund koncentration på fågelsången, några promenader, en och annan sida i någon inspirerande bok så kommer man långt. Lägg till god mat och en och annan äppelkaka så förstår du konceptet.

Missa nu inte nuet!! :)

Kretsloppet

Nu har vi börjat få ordning på trädgården. Det är verkligen en fröjd att jobba med jorden. Här har vi en fin mörk mulljord där allt växer superbt. Blombänkarna ståtar med de växter vi tog med vid flytten. Landet med jordgubbar, potatis, olika kålsorter, mangold, lök, sparris m.m. mår gott i det försiktiga regnet denna morgon.

Igår rensade jag ut det gamla hallonsnåret. Blåbärsriset är alldeles fullt av blommor. Som det verkar nu kommer vi att få skörda stora mängder bär, frukt och grönsaker längre fram.

Min varmkompost har jag flyttat. Det innebar också att innehållet grävts om och delar av det placerats ut. Nu fick jag en hel del hallonris över, så idag kommer jag att göra en större komposthög. Det är en skön känsla att få fin näringsrik jord av de gamla växtdelarna.

Jag tror att det är bra att ha med sig en känsla för hur kretsloppet fungerar.

Det blir lättare att välja vad man ska köpa när man vet hur restprodukten kan användas, eller inte användas.

Just nu har jag en del härliga sommarrecept innehållande citron. Men jag vet att de citroner man köper på affären innehåller massor av gifter. Jag åkte därför till en större handelsträdgård. Där hade de en ganska stor citronplanta som såg bedrövlig ut. Då mina andra citrusplantor verkligen trivs här, och har varit översollade med blommor under våren, tänkte jag att citronen skulle kunna få ett bra liv hos oss. Men, det var alldeles för dyr. Efter ett snack med expediten om plantans skick, lyckades jag förhandla ner priset med 30%. En mycket bra affär. Åkte direkt hem och satte om den. Nu står den i badrummet och ser lycklig ut. Och bara sommaren blir stabil kommer den att tillbringa dygnen utomhus.

Jag tror att alla människor skulle må bra av att odla. Det är en oöverträffad känsla både att förvandla en igenvuxen plätt till ett trädgårdsland, och att se det börja växa. Att sedan få gå en runda då och då och kolla läget gör gott för själen.

Larsan har kört upp den gamla lägdan här intill. Där kommer vi att ta lite matjord som vi behöver in på gården. Därefter blir det blomsteräng där. Men idag ska vi försöka komma över en harv till vettigt pris. Så alldeles strax ska vi åka iväg till en gårdsauktion där vi hoppas finna det vi söker.

Och så var det då bilden. Varför en bild på ägg? Joo, vi fick de här hemäggen och jag tyckte bara att de var så vackra. Även de talade till mitt innersta ursprungliga. Färska vackra ägg med jättestor gula. Kanske kommer jag att skaffa några höns så småningom. Men först gör vi klart det vi håller på med.

He en lycklig dag!

Kan det bli vackrare?

Så plötsligt fick jag en möjlighet att i sakta mak njuta av att se sommaren komma! Förra veckan lämnade jag mitt arbete som jobbcoach. Det fanns inte längre tillräckligt mycket att göra för mig och två av mina kollegor. Riktigt bra på många sätt. Först för att jag får leva med tiden. Att gå upp i ottan och ta vara på morgonens snälla solljus. Titta hur grönskan tar mer kraft för var dag, laga maten utomhus och samtala utan bitankar på det som måste hinnas med.

Men också för att min arbetsfrihet beror på att det vänder på arbetsmarknaden. Färre varsel läggs och fler får arbete.

Det har varit en intressant tid det här senaste året. Jag hade ju inte jobbat i det privata näringslivet på länge, men har nu fått uppleva vad detta verkligen innebär. Jag måste erkänna att jag emellanåt slitits mellan glädje över att göra ett riktigt bra och meningsfullt jobb, och känslan av att pengarna verkligen varit det viktigaste för organisationen. Ja, jag vet att det är så det är. Ytterst få skulle väl starta ett företag bara för att vara snälla. Men, det har fått mig att fundera lite på vart gränsen går mellan samhällsnytta och girighet. Kanske borde det gå att kombinera ett renare etiskt tänkande med att leva på idén.

Men just nu så mår jag alltså så underbart bra. Min första lediga dag hittade jag en annons på ett jobb jag verkligen skulle vilja ha. Känslan är att det kommer att gå bra. Vi får väl se. Igår ringde de från ett företag här i stan och ville ha min CV. Kände hur jag hickade till. Vill de att jag ska börja jobba omgående?

Just nu lägger jag bara allt i arkivet och det som sker blir nog bra. Här och nu funderar jag mer över vart hängmattan passar bäst och vilka shorts som är rena ;)

Ibland infinner sig en känsla av inre renhet. Inte då heligt utan tomt och öppet. Det som förvånat mig lite är att de senaste veckornas utveckling har gjort att jag känner mig mediterad om du förstår vad jag menar. När man mediterar flitigt under en period uppnår man en känsla av lugn och nyfikenhet utan att styra förväntningarna. Precis så känner jag mig. Vad som helst kan hända och det som sker kommer att vara bra. Det gör att jag lugnt kan ägna mig åt nuet.

Nu översvämmas vackra Sverige av fantastiska doft, syn och ljudintryck att bara ta vara på. Jag önskar verkligen att även du min vän är i ett läge där du kan njuta av allt.

Magiskt tänkande?

Är det möjligt att ändra sitt tänkande? Kan vi alla börja se det magiska och bygga en värld där vi ser mer än nu?

Jag tror att jag tidigare skrivit om att bl.a. ryska forskare under lång tid forskat djupgående inom det paranormala området (som det kallas än så länge). För många år sedan hörde jag talas om en forskargrupp där, som hävdade att vi alla egentligen lever i flera dimensioner. Svårigheten är bara att vi håller fast den vardagliga bilden så hårt att vi inte får verklig tillgång till något annat.

Föreställ dig att du har en dröm där du träffar en vän. Den försöker övertyga dig om att du lever i en vanlig verklighet också. Det skulle du antagligen inte acceptera. Och när du vaknar kommer drömmen att glida så långt ner att du inte ens kommer åt minnet, och kan fundera över det märkliga som hänt.

Och vad händer när vi dagdrömmer? När vi kan sitta i ett rum tillsammans med andra, och totalt försvinner "bort" för en stund.

Jag tror att de allra flesta av oss fått glimtar av andra verkligheter utan att förstå att det är sant. Läste häromsistens att accepterandet är viktigt om vi ska kunna se andra verkligheter och samtidigt behålla vår psykiska hälsa. Att förstå och kunna leva i den vanliga världen, precis som den är, även om man upplever något annat också.

Den verklighet vi lever i är en överenskommelse. Den säkrast och återskapas eftersom vi lärt oss spårbundet tänkande. Det spårbundna tänkandet består egentligen av materiella ritualer. Vi återupprepar den syn på världen vi vill ska råda (tror vi).

Om vi vill kan vi lägga in nya spår i vårt tänkande. Och det är då nya verkligheter börjar öppna sig.

Magi kan alltså vara att skapa nya spår för hur vi upplever världen och våra medmänniskor. Magi är att förhålla sig radikalt annorlunda för att få nya resultat. Men eftersom vi är så fast i de tankar vi repeterat i så många år, kan det vara bra med någon påminnelse emellanåt. Kanske skulle skalering kunna vara en sådan påminnelse. Hur ser jag på mina, mina vänners, världens, universums möjligheter på en skala 1-10? När jag ger mig själv svaret kan jag också ändra resultatet för en stund. Nya tankar kommer då att etableras och repeteras och magi byggs.

Lev en magisk dag!

En tankebörjan

I morse när jag vaknade var det bara -8 ute. Det syntes på himlen att det skulle bli en vacker dag. Efter frukost tog jag på skidorna för att åka ut och njuta. Jag är en sån där som åker långsamt, och mer för att ha det skönt än för att hinna vissa sträckor. När jag stod och tittade ut över den vackra skogen klättrade solen fram över grantopparna och färgade hela nejden i guld.

Jag kom på mig med att fundera över hur jag upplever att jag har det just nu. En kolsyrande känsla spred sig från hjärtat och ut ur kroppen mot alltet.

Jag kom att fundera över en teknik som knackat på hos mig under vintern. Den verkar vilja ha min uppmärksamhet, så det är väl bäst att jag lägger fram den här :)

Som jag sagt tidigare håller jag på med en certifieringsutbildning. Den innehåller olika intressanta delar. När området var individuell coaching hade vi några mycket duktiga norrmän som kursledare. De lyfte bl.a. fram tekniken skalering. Den är ju enkel, men väldigt effektiv. Det går ut på att när jag möter en deltagare kan jag be den beskriva hur den känner sig på en skala från 1 - 10. När den gett sitt svar, låt oss säga 7, kan vi resonera om varför inte 6? Eller 8? Och givetvis vad som behöver göras för att komma uppåt på skalan. Nu är det här en väldigt rationell och kort förklaring, men ni förstår vad jag menar.

I morse slog vi på tv:n för att titta på väderprognosen. Programledaren berättade då att Bo Angerlöw (osäker på stavningen) skulle komma till studion. Jag blev intresserad eftersom jag använt hans material i kursen Hälsa & Personlig Utveckling (HOPE). Han är socialpsykolog och har precis givit ut en ny bok om att se möjligheterna. Ett tips han gav denna förmiddag var att man skulle börja varje dag med att fråga sig: "hur känner jag mig på en skala 1-10? Med det utgångsläget man får kan man antingen börja dagen med rejäl uppskattning, eller bestämma sig vad man kan/vill göra för att öka välmåendegraden.

Där jag stod ute i skogen, med skidspetsarna pekande mot solen, kände jag att jag mådde 10 av 10! Ni förstår hur enkelt det kan var!

Nu har ljuset långsamt börjat återvända. Jag märker redan stor skillnad.

Första dagen på det nya

Jag gillar verkligen när snön yr utanför. Det är en mysig känsla att klä på sig och gå ut en stund för att sedan komma in och mötas av stugans värme. Att tända ljus, dricka härligt doftande te, kanske baka något gott och bara ha det bra.

Man behöver ju bara en bra känsla för att må bra. Idag känns det skönt att hälsa ett nytt spännande år välkommet. Lite extra förväntansfull är jag inför att mayakalendern säger att i år börjar hastigheten mot ett ökande medvetande att visa sig.

Under sista månaderna har jag tagit del av så många spännande rön. Nu har verkligen både kvantfysiker, biologer och andra naturvetare börjat på allvar inse hur felaktiga många av de gamla vetenskapliga rönen är. Det som påbörjat förändringen är den så kallade observatörseffekten. Det man insett är att allt som observeras påverkas av den som observerar det. Om man t.ex. tittar på något i ett mikroskop så kommer det att bete sig annorlunda för att man tittar på det. Mycket spännande.

Många hjärnforskare brottas nu med den obegränsade tanken att våra minnen och tankar finns utanför oss. Att vi fungerar ungefär som en radiomottagare. Det skulle innebära att allt vi upplevt finns någonstans där ute, och att vi sedan "ställer in den frekvens vi vill ta emot". Jag kan alltså välja att ta emot glada, positiva, förhoppningsfulla tankar. Eller tvärt om.

Vissa går så långt att de menar att det som vi väljer att ta emot sedan skapar den yttre verklighet som vi upplever. Inget finns alltså. Allt är bara en illusion som vi bygger med vårt medvetande, våra tankar. Och vi kan bygga vilken illusion vi vill!

Jag vet inte om du också upptäckt att det släppts en hel del litteratur som handlar om kanaliseringar. Alltså människor som tagit emot budskap om vår pågående/förestående förändring. Böcker som "En kurs i Mirakel, Budskap från Plejaderna med flera talar om att vi nu öppnar oss alltmer för att ta emot vad som döljer sig bortom illusionen. Är det månne en slump att vetenskapen nu också håller på att slå in på samma vägar som det som tidigare kallats dumheter och villospår?

En tråd jag hittat är hur viktigt det är att vi förstår att vi alla hör ihop i det (som jag väljer att kalla) det stora gemensamma medvetandet. Det innebär bl.a. att vi skapar varandra. Om jag tillskriver en människa egenskaper som snål, egoistisk eller farlig så bygger det hur den person blir. Komplicerat? Jaa!

För det skulle betyda att om vi alla fruktar Bin Ladin så kommer hans farlighet att öka.

Om vi tror på att det är på detta sätt vi bygger mänskligheten så skulle verkligen kärleksfulla tankar om andra (och oss själva) och omedelbar förlåtelse leda till snabba förändringar. Vi skulle hållas ansvariga för vad som hände i världen genom att vi tänkte tankar om hur det ska bli.

Larsan håller just nu på att läsa Dan Browns bok om symboler. Den bygger på samma tema har jag förstått.

Tänk om allt det här verkligen är sant! Vilken revolution vi måste genomgå då. Insikten att jag ansvarar för hur allt blir genom vad jag tänker är ju något att bita i.

Nu ska jag ta skidorna och åka ut en skön runda, och låta sinnena översvämmas av den vackra världen. Sedan ser jag fram emot en längre stunds meditation och lite skrivande i min tankebok. Jag måste verkligen tillstå att jag älskar att vara ledig och leva dagen som det känns bäst.

Gör din dag till en vacker berättelse!

http://www.youtube.com/watch?v=U3_FBisoKD8&feature=player_embedded#