tisdag 12 oktober 2010

Att minnas rätt saker

Oskar är min förebild för han får mig att öppna kanaler som varit stängda under många år. Jag har varit inkopplad på en frekvens som, helt ensam, inte kan vara särskilt hälsosam. Men, nu har han stormat in i mitt liv och en ny fantastisk kanal har öppnats.

I helgen sov han här hos oss. Och på bara ett dygn hann han visa mig massor av glömda hemligheter.
Vi målade och skapade utan krav på att det skulle bli nåt särskilt. Han tog mig med tillbaka till att det är känslan där man sitter som räknas. Resultatet är oväsentligt. Skönt! Naturligtvis är det så man ska leva för att få ett härligt liv. Att i stunden sugas in i glädjen av att bara göra. Oskar har inga tankar på vad som ska komma sen. Han är den större delen av tiden här och nu.

På kvällen gick vi ut i mörkret. En undersökning av de vanliga ställena, men i avsaknad av ljus, är en riktigt intressant upplevelse. Allt är ju så annorlunda då, om man bara har stillheten nog att vara där.

Morgonen därpå kunde jag titta på hur han gör när han vaknar. Långsamt hittade han ut ur sömnen och in i vår gemensamma verklighet. Innan han satte sig upp, sträckte han ut kroppen flera gånger. Och plötsligt mindes jag att så gjorde även jag en gång i tiden. Hur kunde jag glömma det? Jag provade att följa hans exempel och insåg att det är precis det min kropp behöver innan den rusar iväg. Nu har det blivit början på en nygammal vana.

Igår afton tittade Pontus och han förbi en stund. Och på bara någon stackars timma ändrade han helt min sinnesstämning. Han spelade trummor på olika föremål och sjöng blinka lilla.....
Han tog med mig in i dans och rytmik en stund, innan vi gjorde några fysiska trick. Som att han klättrade upp för mina ben och in i min famn. Jag blev ordentligt uppvärmd, och skrattade gott flera gånger.

Därefter släckte vi alla lampor i huset, tog fram varsin ficklampa och lekte kurragömma. Pontus, Larsan, Oskar och jag skrattade och rörde oss runt. Vi virvlade runt våra ljusstrålar, glada och upprymda.
När de sedan åkte hem kände jag mig laddad av positiva känslor. Min kropp och mitt sinne hade fått leka, mitt hjärta hade fått känna lycka, och mitt liv hade tillförts ett nytt perspektiv av måndag kväll.

Så, ni förstår att han är min förebild, och jag ska i stunden ta vara på allt han kan visa mig.

Inga kommentarer: