Kost och intuition

Nu översköljs vi med nya rön om kosten. Vi bör inte äta så mycket mejeri-produkter för då blir vi feta. Sötningsmedel gör oss också feta. Tidningarna fylls med varningar.

Många jublar också. Nämligen de som kan sälja produkter som gör att du kan fortsätta leva som tidigare, bara du tillsätter ett piller, en dryck eller en speciell kaka.

På bilden ser du en middag bestående av nyrökt lax, färskpotatis och nyss upptagna grönsaker som skurits i bitar. Måltiden var njutbar, men det var också vägen dit. Odlingen av grönsakerna, tillvaratagandet av råvarorna och själva tillagningen. Allt i ett gemensamt paket som jag kallar måltid.

Den inre känsla jag har för matlagning, kommer från mina förfäder. Att tillvarata och inte förstöra råvaror. Att känna glädje och tillfredsställelse med att behärska kokkonsten är en djupt liggande lust.

Vi har nog alla med oss mängder av intuitiva känslor för vad som ger livet mening. Dessvärre släpper vi inte fram intuitionen. den stängs inne bakom alla rationella förklaringar om varför vi gör på vissa sätt. Det skulle kunna vara att jag handlar halvfabrikat för jag inte hinner laga mat. Eller behöver något sött, för annars blir jag så trött. Eller varför ska jag slösa tid på att baka när det finns färdigt att köpa.

Det här sättet att förvränga den inre intuitionen för vad som är bra för både kropp och själ leder till sjukdomar, övervikt och kroppar utan ork.

Tid tas från promenader och lek för att samlas på hög och sedan användas framför tv:n eller på gymmet.

När våra jordbrukande förfäder arbetade hade de alltid utvärderingscykler. Om de satte ett sädesslag på en åker som sedan visade sig ge dålig skörd, så valde de givetvis inte att upprepa samma förfarande året efter. De kunde se resultatet av sin egen möda, och ändrade därför det som inte blev så bra.

Många av oss har tappat bort den kunskapet. Även om våra liv tes sig fulla av stress, trötthet och sjukdom, tenderar vi att fortsätta upprepa våra beteenden. Och naturligt återskapas samma resultat.

Men för att kunna utvärdera sina mödor krävs att man har överblick över sina val. En förändring till exempelvis ett nytt sätt att se på mat och måltiden, ger kringeffekter som vi knappast förstår om vi inte ställer in oss på att bli medvetna om det.

I dagens samhälle kan jag möta människor som ganska radikalt ändrat på saker utan att se resultatet. De har inte brytts sig om att lägga märke till vad som hänt innan någon utomstående påpekar det. Tänka vad många som ska ha påbörjat förändringar, men gått tillbaka till det gamla för att de inte lagt sig vinn om att titta på resultatet. Kanske är det som med den kokta grodan.

Om man lägger en groda i en gryta med kokande vatten försöker den genast hoppa ur.

Om man istället lägger den i rumstempererat vatten och efterhand höjer temperaturen händer något intressant. Vid 20-30 grader reagerar inte grodan nämnvärt. Den verkar snarare tycka att det är behagligt.

Eftersom värmen ökar blir grodan allt dåsigare och kan till slut inte ta sig upp ur grytan.

Trots att det inte finns några fysiska hinder kommer den att ligga kvar i grytan och kokas.

Hur kan nu detta komma sig? Jo, grodans förmåga att upptäcka faror bygger på att de är plötsliga och inte kommer som långsamma förändringar i omgivningen.

Kanske är det på samma sätt med oss. Vi dåsar till medan våra vanor förändras från att dricka vatten och äta bra mat utan en massa tillsatser, till att stoppa i oss godis, läsk, hel-och halvfabrikat. Nomaden i oss somnar medan vi åker bil, ser tv och sitter framför datorn.

Om du aktiverar mer av dina urgener kommer du att finna tillfredställelse i andra, mer naturnära saker. Som att odla, promenera, sitta vid elden, laga mat och älska.

Än är inte det kokta fläsket stekt här i alla fall!!